Aug
11
2010

Varför mindfulness fungerar väl i terapi

Flera amerikanska undersökningar visar på att återfallsgraden för depression minskar med mer än 50 %. Nu har även svenska psykiatrer fått upp ögonen för MBCT (Mindfulness Based Cognitiv Therapy): Det går att läsa i Expressen den 11/8.

Effektivitet i behandlingen tror jag beror på i huvudsak följande faktorer:

1)     Träning i att förhålla sig till tankar som kommer ur oro, stress och ångest för vad de faktisk är, bara tankar. Att öva sig i att inte identifiera sig med sina tankar, att distansera sig från vad det än är som pågår i vårt inre gör oss till observatörer av oss själva och vad vi går igenom. Det är skillnad på att var mitt i stormen och att stå vid sidan om och observera den medan den pågår.

2)     Att få fatt i autopiloten – Det mesta vi gör tycks vi göra på ren automatik, som att äta frukost, duscha, gå till jobbet, ja till och med hur vi umgås, jag kanske även när vi älskar med varandra. Oros – och ångestfyllda tankar tycks dessutom ha en än starkare kraft över vårt automatiska tänkande, så att när vi upplever ett misslyckande så går tanken snabbt till att identifiera oss med den samma, d v s att hela jag skulle var misslyckad.  Genom att via t e x andningsövningar träna sig i att bryta de automatiska tankarna, genom att gång på gång återföra fokus på andningen när tanken far i väg ger vi oss nya möjligheter att få syn på dessa automatiska tankar. Vi kan då lättare distansera oss, istället för att identifiera oss med våra tankar.

3)     Att återupptäcka livet – Att träna nybörjarens sinnelag. Hur smakar ett blåbär egentligen, om jag först doftar på det och sedan sakta tuggar på det? Övningar i att upptäcka smaker, dofter, ljud, på ett nyfiket sätt, som om det vore första gången ger oss tillgång till vår kreativitet och livsgjädje och ytterst möjlighet att återupptäcka livet.

4)     Acceptans – Att öva sig i att acceptera att saker och ting är som de är. Aktiv träning i att förhålla sig ödmjukt och förstående inför allt som pågår i sig själv. Att inte önska sig någon annanstans, vilket är den stora utmaningen när vi mår dåligt, men träningen betonar ändå nyfikenheten och att våga vara i det som är. Detta gör oss snällare mot oss själv och ökar förståelse för vad vi faktiskt går igenom och vad vi i stället kan göra för att må bättre.

5)     Att läka sig själv – Den faktiska upplevelsen av att egen träning mellan träffarna med terapeuten, och den fortsatta träningen även efter terapins slut, är det som ger effekt. Att aktivt öva för att ta sig själv ur en svår situation är i sig själv läkande, det gör att vi stärker självkänslan och får insikten att jag fram över har verktyg att bota mig själv när jag symtomen kommer tillbaka.

Mindfulness med dess uråldriga teknik för människan att förhålla sig till världen, sig själv och livet erbjuder en mycket sympatisk och ödmjuk träning som på sikt inte bara botar psykiska och fysiska sjukdomstillstånd utan i stort kan hjälpa oss att få tillgång till mer av livet och alla dess aspekter.

Över tid, när vi övar på att ta kontakt med oss själva i nuet så påverkas vår hjärna rent fysiskt. När vi bryter autopilotens mönster så bryter vi gamla invanda mönster och öppnar upp för nya sätt att se gamla problem på, vi tränar rent biokemiskt hjärnans celler att välja nya kommunikationsvägar. Dessutom visar forskning och undersökningar tydligt att vissa delar i hjärnan nybildar celler, nya synapser äger rum och delar av hjärnan som främjar kommunikation förstoras och kapaciteten att hantera sinnesintryck av alla slag ökar.

Läs mer om vad mindfulness och medveten närvaro innebär och vad det kan ge dig här.

Om du vill prova på: Välkommen till vår morgon -meditation.

Bloggar Tags: , , , , , , , , , , , ,

4 Comments + Add Comment

  • Du säger att “Över tid, när vi övar på att ta kontakt med oss själva i nuet så påverkas vår hjärna rent fysiskt”. Kan du bara lite kortfattat redogöra för vilka områden i hjärnan som påverkas och vad det har för funktion och hur meditationen ändrar strukturen och funktionen hos de här områdena. Innan man ger sig in på nya behandlingar vill man ju ha lite grovkoll på att man inte går på någon kvacksalvarbluff, så du behöver inte gå ner på neuronnivå.

    • Det är flera områden som påverkas men jag kan väl nämna två, som tycks ha särskilt stor betydelse. Det första stället brukar benämnas främre cingulum, beläget i prefontalcortex, pannlobens främre del. Denna del av hjärnan arbetar särskilt med vår uppmärksamhet och med regleringen av våra känslor, empati och självreflektion. När vi mediterar, har fokus på till exempel andning, så utövar vi uppmärksamhetsträning. Det ger denna del av hjärnan samma stimulans som de delar av hjärnan som stimuleras och tränas när vi lär oss att cykla, bli bättre på att spela piano eller tennis. Kanske det vi kallar för muskelminne i dagligt tal. Det som faktiskt sker i all dessa fall är nybildning av neuroner, aktiviteten ökar och därmed kapaciteten att var uppmärksam, empatisk och självreflekterande.
      Nedanför prefontalcortex sitter en mindre del av hjärnan som kallas insula, som verkar fungera som en samlingsplats för information inifrån vår kropp, från upplevelser av smärta till tankar och känslor. När vi mediterar över vår kropp, tränar oss i att förnimma olika upplevelser och delar, utövar yoga med en särkskild uppmärksamhet, tycks denna del av hjärnan (insula) växa i storlek (nybilning av neuroner) och kapaciteten att hantera information och upplevelser i vår kropp ökar. Vi lär oss att få kontroll över våra upplevelser istället för när te x stresshormoner gör att upplevelser och tankar får kontroll över oss.
      Ger dig länkar till följande artiklar så att du kan söka dig vidare bland genomförd forskning:
      John Williams och Lidia Zylowska . Utmärkt förteckning över mindfulnessforskning fram till juni 2009.
      http://www.mindfulness.se/media/bibliografi.pdf

      Segal, Williams och Teasdale (pdf). Artikel om mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid återkommande depressioner:http://www.personal.kent.edu/~dfresco/mindfulness/ccp684615.pdf
      Annan läsning: Mindfulness i hjärnan (Åsa Nilsonne) och Himmel, helvete och allt där emellan ( om känslor) av Anna Kåver som på ett pedagogisk sätt beskriver processer i hjärnan. Annars är väl en bibel Daniel J Siegel, The Mindful Brain, om man vill ha en mer övergripande och initierad beskrivning av mindfulness och vad som sker med vår hjärna när vi utövar det samma.

  • Tack för svaret, men jag blev betänksam t ex när det gäller effekt på depression. Du nämner att främre cingulum skulle stimuleras av meditation och
    få aktiviteten i området att öka, men i ett papper, (Mayberg et al 2005), påstås att överaktivitet i denna area i själva verket är orsaken till depression,
    något som alltså går stick i stäv med vad du skriver. Och hur förklarar du att avlägsnandet av denna area (oetiska experiment som gjordes för länge sedan)
    fick de utsatta att sluta bry sig om att de hade känslor som i sig var smärtsamma (de kände smärtan men den medförde ingen olustkänsla)?

    Insulans funktion är inte väl utredd och det du säger om att meditation medför tillväxt är inte belagt, bara en liten undersökning om att det kan finnas
    en korrelation mellan långvarig meditation och tjockleken i vissa områden i hjärnbarken. Något kausalt samband är alltså inte konstaterat.

    I artikeln av Segal, Williams och Teasdale påpekas att ingen hänsyn tagits till placeboeffekter och det är väl ändå ett minimikrav man kan ställa på en seriös undersökning om man ska kunna dra några som helst slutsatser av resultatet.

    Att personer i mindfulness-branchen är övervädigande positivt inställda är ju inget bevis för att metoden skulle ha terapeutisk effekt på psykiska besvär. Folk tenderar alltid att vara överoptimistiska när de tror sig ha hittat ett nytt verktyg för att lösa svårknäckta problem.

    Tveksamheter angående effekten har förts fram, se t ex http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17500308, så det ser ut att vara alldeles för tidigt att uttala sig om vilken verkan meditation kan ha på hjärnan och psykiska funktioner.

    • Det är alltid i alla lägen viktigt och bra att vara kritisk. Jag tänker och försöker leva efter mottot: Den förblir vis som söker sanning, den som tror sig funnit den blir en narr (Talmud). Ingen metod, inget system eller åtgärd är sann och kan gälla för alla i alla lägen. Du har dessutom rätt att det behövs mer forskning, vilket är på gång, svensk sådan dessutom. Marie Åsberg, KI, bedriver just nu forskning på hjärtopererade, som ska få rehabilitering via meditation i stället för medicin. Antar att man gör detta enligt konstens alla regler, med kontrollgrupper. Vi får avvakta och se.
      Emellertid, oavsett resultat från forskning, så är inte meditation för alla i alla lägen. En djupt deprimerad person skulle jag t e x inte rekommendera detta som första åtgärd. All meditation i terapeutiskt syfte skall dessutom erbjudas av väl utbildade människor som kan avgöra lämplighet och dessutom hantera vad än som kommer upp i utövaren.
      Jag blir lite nyfiken, eftersom du verkar vara väl insatt. Har du själv provat meditation?

Leave a comment

Kategorier

Tomas Nilsson

Diplomerad Mindfulness instruktör, samtalsterapeut, coach och handledare med mer än 14 års erfarenhet av att arbeta med individer och grupper med personlig och professionell utveckling. Tomas designar utbildningar och föreläser inom Mindfulness, Det coachande ledarskapet och mångfaldsfrågor.

Mindfulness HQ

Popular Posts